Nästan!

Det var dock inte alla danskar som kunde andas ut den 5 maj.
Tyskarna på Bornholm vägrade att överge sig till ryssarna, som kom in från öst. Därför bombades Rönne och Neksö den 7-8 maj. Den 9 maj övergav en tysk general ön och sovjettrupper anlände. Dessa lämnade först Bornholm året efter - den 5 april 1946. Först då var hela Danmark fritt.

Så länge en karl i "Giv akt" vill stå
framför en sketen korpral,
så länge han även i takt vill gå
till bleckorkesterns skval,
så länge vill drömmen om fred på vår jord
blott vara en dröm - en lek med ord.
(Mina egna tanker)


Den 7 maj kapitulerade även tyskarna i Norge. BBC meddelade att den tyska krigsledningen accepterad villkorslös kapilation. Samma dag anlände de första engelska trupperna till Danmark och mottogs av obeskrivligt jubel överallt. Det var motoriserade pansartrupper och de passerade avdelningar med tyska soldater på väg ut, trötta och besvikna? Nej, inte besvikna - tror jag. De var trötta på det hopplösa kriget och, som de förstod, den meningslösa fortsättningen på det. Jag tror de var glada.

Engelsmännen fick snart vänner i Odense liksom amerikanerna, som kom senare och det var inte så konstigt, de hade ju gott om cigaretter, som de gärna bjöd på. En del " soldatvänliga" flickor fick nu en ny uppsättning till sin samling. En kväll, när jag var med gänget på "Hotel Brockman"s restaurang fick vi sällskap av en amerikansk soldat. Han gav mig sin autograf, som jag fortfarande har kvar i min adressbok. Han skrev: "Luck to you always - Freddie Crump".

Nyårsafton brukade far smälla av några nyårsbomber, men detta år gjorde han det inte, han sa att vi hade haft tillräckligt med bomber.