Jag minns 20-talet.

Då bodde jag hos min morfar och mormor tillsammans med min mor, som var ensamstående mamma. Hon jobbade som sömmerska och jag minns att hon hade en såkallad provdocka stående uppe på vinden. Det var nog lite kusligt för en liten pojke att se en naken dam stående där. En annan sak, som jag tyckte var kusligt, var en kokosnöt, som låg högt uppe på en skänk. Jag tyckte att den liknade ett ansikte beväxt med hår och var nog lite rädd. Det fanns två rum och ett sovrum. Det ena rummet var vardags-
rummet, där min mormor brukade sitta med sitt "strikketöj" och tittade ut genom fönstret på folk som gick förbi. Ibland kom min lekkamrat Finn och lekte med mig och när klockan närmade sig 17 sa mormor att nu var det bäst att han gick hem för "snart kommer morfar hem". Finn var 1/2 år yngre än mig och dog 1988. Det andra var finrummet, som bara användes när det kom gäster och det var inte ofta.

Ute på gården hade min morfar sin verkstad. Här vid sin hyvelbänk skapade han sina konstverk, alla sina möbler både i vardagsrummet och i finrummet och även mors och fars möbler. Flera av dem finns nu i vårt hem.

I slutet av 20-talet fick jag träffa "min far" för första gången. Min mor hade träffat en ung man som jobbade som resemekaniker för NATIONAL KASSEAPPARATER i Köpenhamn, men var placerad i Odense. Från 1925 hade han ett servisområde som täckte Själland, Fyn, Langeland, Lolland, Falster och Bornholm.
1928 blev han fast stationerad i Odense. Han var lite av en pionär i och med att han tecknade det första abonnemanget i Danmark. Överallt blev han mycket omtyckt för sitt vänliga sätt, sin omsorg och sitt kunnande.